Freires böcker på svenska:
De förtrycktas pedagogik (1972 och 2021)
Kulturell kamp för frihet (1974)
Utbildning för befrielse (1975)
Pedagogik i utveckling: brev till Guinea Bissau (1978)
Freire – övriga böcker
1990
Apelmo P, Ekermo M. (1991). Att skapa mötesplatser. Sid 19-25. Linköpings Universitet, Fortbildningsnämnden
Bergstedt, B. & Perneman, J-E. (1990). Förnyelsens livsformer. Reflexioner kring försöks-, utvecklings- och forskningsprojekt inom folkbildning och vuxenundervisning i Norden. Nordens folkliga akademi. Apelmo P, Ekermo M, Karp H, Stål R. (1990). Att mötas för förändring. En beskrivning och kritisk granskning av ett förändringsarbete. Sid 16-ff. Örebro Universitet. Forskargruppen för socialt arbete. Skrift nr 6. ISS
1993
Apelmo P (red) (1993). Utveckling i skola och kommundel. Sid 25.Linköping Universitet, IPP
Chrysander, L. (1993). ”Det skulle sitta i märgen…” Folkbildningens pedagogik i Studiefrämjandet, en utvärdering.
1995
Perneman, J-E. (1995). Effektivt lärande. Räddningsskolan Skövde, Linköpings universitet.
1996
Apelmo P (1996). Uttryckande konstterapi. Förhållningssätt. Sid 11-24. Diplomuppsats. Svenska Institutet för Uttryckande Konstterapi AB
Apelmo P (red.) (1996). Uttryckande Konstterapi – en presentation, med exempel på tillämpningar. Sid. 44, 69, 152. CVF, Mälardalens Högskola, Seminarierapport, Skriftserie C
1997
Perneman, J-E. (1997). Nätvärk – om formandet av ett distansutbildningsprogram för folkhögskollärare.
Utvärdering av Folkhögskollärarprogrammet vid Linköpings universitet, Delrapport 2, Vuxenutbildarcentrum.
1998
Hård af Segerstad, H., & Perneman, J-E. (1998). Tydlig otydlighet.
Utvärdering av Folkhögskollärarprogrammet vid Linköpings universitet. Slutrapport. Vuxenutbildarcentrum.
1999
Osman, A. (1999). The Strangers Among Us. Akademisk avhandling vid Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.
2002
Olausson, A. (2002). Folkbildning som interkulturell dialog. Arbetsseminarium, Nordens folkliga akademi, Göteborg 2-3 oktober 2001. Föreningen för folkbildningsforskning i samarbete med Stockholms arbetareinstitutsförening.
Perneman. Jan-Erik & Arvidsson, Britt (2002). Dynamiska behov och färdiga koncept. Stockholm: FS.
2004
Apelmo P (red) (2004). Utvecklingsarbetet Fristadsbarn. Teoretiska reflektioner. Bidrag från vetenskaplig referensgrupp och sakkunniga. Eskilstuna: Utvecklingsarbetet Fristadsbarn, Fas 2 rapport nr 3, Eskilstuna Kommun
2005
Cerruto, L. (2005). Kawsay – en kulturell återerövring. Globala röster, nr 2, 2005.
Kawsay (2005). Metodologıa Propia. Educación diferente. Cochabamba: Centro de Culturas Originarias.
Ehn, M. (2005). Kawsay – folkbildning i Anderna. I Internationellt samarbete i folkhögskolan. Svenska folkhögskolans lärarförbund, SFHL, s. 22-23.
Roselius, Staffan (2005). Upplevelser och tankar på höga höjder. Andinsk resa 2005. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.
2006
Eliasson Bjurström, Å. (2006). Interkulturalitet och hållbarhet – rapport från seminarier med deltagare från 11 länder. Högskolan Väst, Institutionen för Individ och Samhälle.
2007
Perneman JE. (red) (2023). med Cerruto L, Reyes D, Bazozalto C, Saaresranta T, Rocha JA. Interculturality and Sustainabitity – Interculturalidad y Sustentabilidad -Interkulturalitet och hållbarhet. Utvecklingen av ett interkulturellt forskningsprogram i samverkan mellan andinska och nordiska forskare. Linköpings universitet, Högskolan Väst och Projecto de Universidad Indigena Originaria Intercultural Kawsay. Linköping och Cochabamba, september 2007.
Underlag för samtal den 8 oktober 2007 med Ana Gren.
Ehn, M. (2007). Ömsesidighet i praktiken? – En studie av samarbetet mellan Centro de Culturas Originarias Kawsay i Bolivia, Vuxenutbildarcentrum vid Linköpings universitet och Färnebo folkhögskola. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. C-uppsats.
2008
Apelmo P. (2008). Den ickeverbala kommunikationens betydelse. Kommunikation
Av kroppsligt förankrad erfarenhet. Umeå Universitet, Uppsats 15 Hsp.
2009
Apelmo P. (2009). EXA; Expressive Arts – Uttryckande Konst. Tillämpning i skola och socialtjänst – teoretiska perspektiv och exempel. Eskilstuna: Utvecklingsarbetet Fristadsbarn, Fas 2 rapport nr 4, Eskilstuna Kommun. Lunds Universitet, Pedagogiska Rapporter
Perneman JE. (2009). ”Det är på allvar…” Ungas möte med frigörande folkbildning – frigörande kraft i att skapa engagemang. Studiefrämjandet, Linköpings universitet/Högskolan Väst (red. 2023)
Perneman JE. (2009). Projektverkstan. ”att skapa möjliga strukturer för unga, utveckla demokrati, lärande och personlig utveckling och skapa delaktighet”. Projektet genomfördes 2007-2008 i Motala och Rinkeby. Anslagsgivare: Ungdomsstyrelsen. Projektledare: Agneta Feischer. Utvärderare: Jan-Erik Perneman, Linköpings universitet/Högskolan Väst
Perneman JE. (2009). Drömmar blir verklighet… ”Rapport från resa den 15-29 april 2009 till de andinska länderna Ecuador, Peru och Bolivia”. Se reviderad version 2023. Se ockspå fotoboken: http://www.bernhardsson.com/lennarth/images/Andinska_upplevelser_090907.pdf
Linköpings universitet – Högskolan Väst
2012
Apelmo P. (2012(a)). Utvecklingsarbetet SKAPA. Slutrapport. Eskilstuna Församling, Eskilstuna.
Apelmo P, (red.) (2012(b)). SKAPA berättelser. Fördjupning – uppslagsverk. Bilaga till utvecklingsarbetet SKAPA slutrapport. Expressive Arts i möte med Svenska Kyrkans tradition. Eskilstuna Församling. Eskilstuna
2014
Perneman JE. (2014). De förtrycktas pedagogik – som blev befrielsens pedagogik…
Folkhögskoleveteranen Nr 2 Årgång 14 sid 3-5
2016
Apelmo P, Tedenljung D. (2016). Lek som pedagogisk filosofi och praxis – en pedagogik och etik för sociala sammanhang. Mälardalens Högskola, Eskilstuna
2018
Apelmo, P. Tedenljung, D. Lundkvist, H. (2018). Subjektifierande högskolepedagogik.
Ur Ärlemalm-Hagsér E & Öhman M (red). Högskolepedagogisk utveckling i teori och praktik. Mälardalen Studies in Educational Sciences No 39
Apelmo P. och Lundkvist H. (2018). Lek som förändrande ögonblick.En applikation av Expressive Arts som pedagogisk filosofi och praxis. Forskargruppen INTRA, skriftserie B:3
2019
Lundkvist H. Apelmo P. (2018/2019). Att upptäcka det som inte går att fånga. Ramar för ett estetiskt-etiskt förhållningssätt till pedagogik.: Studier i pedagogisk Filosofi, https://tidsskrift.dk/spf/index. ISSN nr. 22449140. Årgång 7, Nr. 2, sid 21-35.
Apelmo P (2019). Koncept SKAPA. En guide till bildarbete. Illustrationer – Pers Karin Skogar. Flemingsbergs församling/Apelmo/Skogar
2020
Burman A och Runefelt L (2020). 1968 och pedagogiken. Södertörn Studies in Intellectual and Cultural History:
1. Anders Burman & Synne Myrebøe (red.) (2019). Martha Nussbaum. Ancient Philosophy, Civic Education and Liberal Humanism.
2. Anders Burman & Shamal Kaveh (red.) (2020). Demokratin och det politiska. Essäer om
samtidens politiska tillstånd.
3. Anders Burman & Tore Lund (red.) (2020). Efter Viktor Rydberg. Receptionshistoriska studier.
4. Anders Burman & Joakim Landahl (red.) (2020). 1968 och pedagogiken.
2021
Byström Janarv, G. (2021). 100-åringen som lärde oss att ifrågasätta. Sändaren nr 51. 2021, sid 8-9.
Perneman JE. (2021). De förtrycktas pedagogik – spår av Paulo Freire under ett halvsekel.
Folkbildning & Forskning. Årsbok 2021. Föreningen för folkbildningsforskning.
2022
Boozon, S. m fl (2022). Vuxenutbildarcentrums internationella arbete. Linköpings universitet. Institutionen för beteendevetenskap, Vuxenutbildarcentrum, 2022, Skriftserie nr 20, sid 51-68
Haglund, B. J. A. (2021). De förtrycktas pedagogik som befriar till handling. Paulo Freire 100 år. ”Socialmedicinsk tidskrift 98 (4): sid. 543–547. ISSN 0037-833X.
2023
Apelmo P. och Lundkvist H. (2023). ”Musik-dikt-tystnad” – En kartografisk pedagogik i praktiken. Tidskriften Educare.
2024
Apelmo P. (2024). Med bilden som språk. Bildarbetets praktik och filosofi. Forskargruppen
INTRA/Per Apelmo
Lundkvist, H. (2024). Tvetydighetens pedagogik. En läsning av Paulo Freires filosofi genom
Hegel. Forskargruppen INTRA/ Hannes Lundkvist.
Referenser utifrån filmerna
För mer information – kontakta Jan Erik Perneman
Perneman, J-E. (1970). Människosyn hos Skinner, Lévi-Strauss och Buber – en kontrastiv studie. Trebetygsuppsats i pedagogik. Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet.
Perneman, J-E. (1977). Medvetenhet genom utbildning. Ett försök att utifrån Paulo Freires perspektiv forma ett ledarutbildningsprogram och beskriva utfallet i termer av kvalitativa skillnader. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences, 21.
Perneman, J-E. (1979). Olika läromästare. Kristendom och skola 6/79.
Perneman, J-E. (1980). Frigörande dialog. Intern rapport
Perneman, J-E. & Wiedel, B. & Jacobson, L-B. (1982). En grundsyn. Om kunskap, människor och pedagogisk praktik. Rapport, nr 5, inom projektet ”Friare och mer verklighetsnära studier” (FS-PUST).
Perneman, J-E. (1982). ”Det naturliga kan också vara det svåra; ett fritt och verklighetsnära studium”. Slutrapport, nr 6, inom projektet ”Friare och mer verklighetsnära studier” (FS-PUST).
Perneman, J-E. (1983) Verkliga studier – en bra studiegrupp. Seminariet ”Pedagogia de la liberacion”,
Perneman, J-E. (1987). Frigörelsens pedagogik. En kortfattad rapport från erfarenheter av ömsesidigt utbyte mellan nordiska och latinamerikanska länder.
Perneman, J-E. (1989). Ference, Freire, folket och forskningen – en personlig betraktelse. I Säljö, R., Som vi uppfattar det. Elva bidrag om inlärning och omvärldsuppfattning. Studentlitteratur.
Perneman, J-E. (1994). Att se med andras ögon. Några internationella perspektiv på samhälle och folkbildning. Årsbok om folkbildning 1994. Föreningen för folkbildningsforskning, 1994. s 147-152.
Perneman, J-E. (1994). Flykten valde oss – utvärdering av flykting- och invandrararbete i Visby/Gotland. Vuxenutbildarcentrum. Skriftserie nr 4. Linköpings universitet.
Perneman, J-E. & Perneman, K. (1995). Convivencia – A Challenge of Today. Föreningen för Folkbildning Norden-Latinamerika, FoNoLa-SOL.
Perneman, J-E. (1997). Utsatt möte. Flyktingen, frivilligorganisationen och framtiden. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi.
Cerruto, Leonel & Jan-Erik Perneman (1996). Identitet och medvetenhet. Om andinsk och nordisk folkbildning. Årsbok om folkbildning 1996. Föreningen för folkbildningsforskning, 1996. s 65-75.
Perneman, J-E. & Cerruto, L. (1998). Studiehandledning till kursen Interkulturell pedagogik Deltagare från de andinska länderna och Sverige. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi & Vuxenutbildarcentrum.
Perneman, J-E. (2001). Kunskapande och forskning. I Arvidsson, J. & Fahlgren, S. (red) Kunskap utan väggar – perspektiv och metoder för fältstudier i grupp. Lund: Studentlitteratur, s 47-58.
Perneman, Jan-Erik & Branzell Hermelin, Maria (2002). Inuti mötet – om nätverk och medskapande som frigörande kraft. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Delrapport nr 4 i Samverkansprojektet. Ungdomsstyrelsen.
Perneman, J-E. (2003).Interkulturell pedagogik formad i mötet mellan västerländsk och andinsk filosofi – personligt tolkad i samband med en resa till Bolivia, Peru och Ecuador i mars 2003.
Perneman, J-E. (2005).Identitet, interkulturalitet och globalisering – en personlig betraktelse om kampen för en interkulturell pedagogik. Årsbok om folkbildning. Föreningen för folkbildningsforskning, 2005, s 156 – 165
Perneman, J-E. (2009). Andinska upplevelser. En interkulturell resa. Fotobok.
Perneman, J-E. (2009). Det är på allvar – ungas möte med frigörande folkbildning. Studiefrämjandet och Linköpings universitet/Högskolan Väst.
Perneman, J-E. (2010). Förändringens möjligheter. I Lagrosen, S., Lund Snis, U. & Nehls, E. (Eds.) (2010). Lärande i och för det nya arbetslivet. Lund: Studentlitteratur, s.155-172.
Lärande i arbetslivet – slutrapport och utvärderingsrapport (2013).
Perneman, J-E. (2013). Det medskapande mötet. Jubileumsskrift ”90 år med Ljungskile folkhögskola”, s. 84-90.
Perneman, J-E. (2014). De förtrycktas pedagogik – som blev befrielsens pedagogik…
Folkhögskoleveteranen nr 2, 2014 (s 3-5) http://vetfolk.dinstudio.se/files/Veteranen_nr_2_2014.pdf
Perneman, J-E. (2019). Kunskap på hög nivå- urfolkens kamp för en egen högre utbildning
Perneman, J-E. (2019). Kunskap på hög nivå- och att inte vara nedsjunken i tystnadens kultur. Om kurser i interkulturell pedagogik, identitet och globalisering och urfolkens kamp för en egen högre utbildning.
Perneman, J-E. (2021). De förtrycktas pedagogik – spår av Paulo Freire under ett halvsekel. Årsbok om folkbildning. Föreningen för folkbildningsforskning, 2021, s 182 – 189.