| Skriftserie A omfattar vetenskapliga artiklar som skrivits inom ramen för arbetet i ”Forskargruppen INTRA” och som blivit granskade av sakkunniga innan publiceringen. Under “Forskning” publicerar vi den forskningsansökning som vi gjort med åtföljande kommentarer från beviljande instans/sakkunniga. |
Innehåll
- A1 Subjektifierande högskolepedagogik
- A2 Att upptäcka det som inte går att fånga.
- A3 The Ontology of Becoming: To Research and Become with the World
- A4 Thinking with the world – to explore the becoming of phenomena
- A5 Tingens oskuldsfulla hemlighet. Oskuldens museum, Istanbul
2018
A1
Subjektifierande högskolepedagogik
Per Apelmo, Dan Tedenljung och Hannes Lundkvist
Publicerad 2018 – Mälardalen Studies in Educational Sciences No 39
Abstrakt
I denna studie problematiserar vi arbetet med personlig och professionell utveckling i högskolepedagogik, i form av förändrings- och lärandeprocesser. Syftet med studien är att presentera ett filosofiskt och teoretiskt ramverk kring begreppet ”lek” som vi menar kan bidra till att möjliggöra kommunikation i relation inom ramarna för högskolepedagogik. Vi börjar med att presentera begreppet ”lek” ur ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv och sätter det i relation till etik, kommunikation, frigörelse och kunskapserövring. Därefter presenterar vi Expressive Arts (EXA) som en metod och ett redskap för att arbeta med denna ansats pedagogiskt. Vi diskuterar de rumsliga aspekterna och konsekvenserna som präglar omsättningen av detta ramverk i praktiken och ger ett exempel på hur detta har omsatts i kursen Personlig och professionell utveckling (PPU) på Mälardalens högskolas socionomprogram. Studiens bidrag till högskolepedagogik är synliggöra vikten av att skapa rumsliga förutsättningar på högskolan för lek i hela dess komplexitet, dvs. för kommunikation i relation mellan studenter som aktiva subjekt i en förändringsprocess inför kommande yrkesroll.
Nyckelord: Expressive Arts, Högskolepedagogik, Intermodala lärformer, Intersubjektivitet, Kommunikation i relation, Lek, Uttryckande konst.
2020
A2
Att upptäcka det som inte går att fånga.
Ramar för ett estetiskt-etiskt förhållningssätt till pedagogik, Studier i pedagogisk filosofi, vol 7 Oss (2020)
Hannes Lundkvist & Per Apelmo
Sammanfattning
I denna artikel undersöker vi de utmaningar estetiken och etiken ställer pedagogik inför. Vi introducerar Lévinas etik och Rancières estetik och diskuterar dessa idéer i relation dess pedagogiska tillämpning genom Expressive Arts i konceptet ”Skaparkväll”. Vi avslutar med en diskussion om de pedagogiska implikationer som följer av detta filosofiska perspektiv. Vår slutsats är att detta förhållningssätt till pedagogik (1) behöver utgå från jämlikhet-i-alteritet, (2) behöver uppmana till ett etiskt subjektskap och (3) behöver ha redskap för att både bryta mot det vi tar förgivet och att ständigt fortsätta leva i denna process, utan att nå ett slut.
Nyckelord: Emmanuel Lévinas, Estetik, Etik, Expressive Arts, Filosofisk pedagogik, Jacques Rancière, Multimodala utbildningsformer, Poststrukturell pedagogik
2021
A3
The Ontology of Becoming: To Research and Become with
the World
by Bosse Bergstedt – Department of Education, ICT and Learning, Østfold University Collage, N-1757 Halden, Norway; bosse.bergstedt@hiof.no
Abstrakt
This article aims is to explore a perspective of the ontology of becoming, that makes it possible to study the emergence of phenomena and thereby broaden the understanding of how knowledge is created. It is written in close connection with research in posthumanism and new materialism. What hat has been lacking in these perspectives has been a clearer connection to ontological points of departure. It is therefore the purpose of this article to describe, based on ontological positions, both philosophical points of departure and methodology and research practice. The article is structured in three parts, where the introductory part describes basic ontological starting points. The second part describes how a research apparatus can be constructed and used to carry out analyses based on the ontology of becoming. A research apparatus where the body’s senses and mobility are given a prominent role through a haptic sensorium. The third part describes examples of phenomena that can be explored with an onto-analysis of becoming. Among these, special focus is placed on the border phenomenon of sound. The result of the article is a perspective that can contribute to renewed insights into how phenomena are created with the world.
A4
Thinking with the world – to explore the becoming of phenomena
Bosse Bergstedt ID
Abstrakt
This article discusses how it is possible to think with the world in educational research. How can this thinking with the world generate knowledge about the becoming of phenomena? To answer this question this paper undertakes a diffractive reading of selected texts from Niels Bohr, Karen Barad, Gilles Deleuze, Felix Guattari, Donna Haraway, and Michel Serres. This diffractive reading reveals that the world becomes with itself contributing to an internal principle or an inner self-differentiation. This means that all phenomena can be understood as related to the world in one way or another. This paper contends that the researcher body is important to investigations of the becoming of phenomena with the world, therefore a haptic sensorium is developed as a means to visualize bodily affects and to recognize limit values to the world, for example, background noise. The article concludes with a discussion about creating knowledge of this process as a rhizome. The article attempts to illustrate that thinking with the world can generate new knowledge to understand the becoming of phenomena, which can contribute to the development of educational research
2022
A5
Tingens oskuldsfulla hemlighet. Oskuldens museum, Istanbul
Bosse Bergstedt ID
Abstrakt
In Istanbul, there is The Museum of Innocence created by the writer Orhan Pamuk. A unique museum based on the author’s novel of the same name. The story is about Kemal who falls in love with Füsun and who for eight years collects objects to preserve the happy moments he had with her. Objects in the museum are collected in 83 cases, as many as the chapters of the novel. This makes the museum a suitable place to explore how connections are made between humans and matter. In the article, this is done through analyses based on posthumanism and new materialist perspectives. The result of these shows how bodies and matter come into being through intra-actions and the significance that glowing moments have for these entanglements. It creates an understanding of what Kemal expresses when he says that the meaning of life is to have “happiness” in individual moments.