| Skriftserie C omfattar akademiska texter i form av böcker, artiklar, rapporter och uppsatser. Här tar vi med bidrag som gruppens deltagare skrivit i olika sammanhang, bidrag som har relevans för dagens arbete i ”Forskargruppen INTRA”; texter som vi refererar till i vårt arbete. |
Innehåll
Bosse Bergstedt
- C1:1 Kunskapen och språket, Om pedagogiken, texten och hjärnan 2008
- C1:2 ”Are the theoretical underpinnings and structure of the traditional monography conducive to the postmodern thesis?” 2010
- C1:3 Visions unite through the concept of democracy: The school and the Popular Adult Education. 2015
- C1:4 Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. 2016
- C1:5 Språk men inga ord : En oriktad rörelse som breder ut sig åt alla håll. 2016
- C1:6 Posthumanistisk pedagogik, Teori, undervisning och forskningspraktik. 2017
- C1:7 När interkulturella perspektiv möter religionsdidaktikens utmaningar 2018
- C1:8 Interkulturella dimensioner 2021
Per Apelmo
- C2:1 EXA; Expressive Arts – Uttryckande Konst 2008
- C2:2 Utvecklingsarbetet Fristadsbarn. Avslutande rapport. 2004
- C2:3 Utvecklingsarbetet Fristadsbarn. Teoretiska reflektioner. Bidrag från vetenskaplig referensgrupp och sakkunniga. 2004
- C2:4 Utvärdering Fristadsbarn 2002
- C2:5 Den ickeverbala kommunikationens betydelse 2008
- C2:6 Pedagogisk Praxis. En pedagogik för sociala sammanhang 2015
Hannes Lundkvist
Bosse Bergstedt
Bosse Bergstedt är professor i pedagogik vid Høgskolen i Østfold. Han har ett brett forskningsintresse och har de senaste åren arbetat med att utvecklat en ontoanalys med vilken han studerar filosofiska och pedagogiska fenomen. Intresset för posthumanism och new materialism har fört till projekt om transcorporeal pedagogik med särskilt fokus på expressive art och hållbar utveckling. Bergstedt är vetenskaplig ledare för nätverken, Posthumanism and new materialism och Post-approaches to Education.
2008
C1:1
Kunskapen och språket, Om pedagogiken, texten och hjärnan.
(med Anna Herbert), Stockholm: Liber, 2008.
Abstract
I denna bok sätter vi fokus på språk och kunskap. Bokens syfte är att undersöka relationen mellan språk och kunskap (medveten och omedveten) och sätta denna relation i samband den pedagogiska forskningens teorier och perspektiv. Vi gör det genom att belysa en rad olika frågeställningar. Vad är kunskap? Vilken betydelse har språket när vi skapar kunskap? Finns det både medveten och omedveten kunskap? Kan vi nå omedveten kunskap med hjälp av språket? Vilka forskningsperspektiv är särskilt lämpliga om man vill arbeta med språk och kunskap?
2010
C1:2
”Are the theoretical underpinnings and structure of the traditional monography conducive to the postmodern thesis?”
(med Anna Herbert) i Nordic Studies in Education 04/2010, vol 30.
Abstract
In this article we argue that there are several similarities between the process of Bildung and the process of producing a modern monography. A short historical summary of Bildung and hermeneutics is given, followed by a discussion concerning the positioning and conceptualization of the individual within the process of Bildung, which is then criticized from a poststructuralist perspective, so as to suggest how the modern monography might be developed to include an alternative view. Here, knowledge is seen to arise from the interaction of both conscious and unconscious processes, implying the necessity for a different type of research which takes into account ruptures, gaps, inconsistencies and irregularities, as opposed to looking for meaning, unity and consistencies. Presenting examples of postmodern monographies, we argue that the
modern thesis needs to expand and/or change to allow for these new modes of research
to develop.
2015
C1:3
Visions unite through the concept of democracy: The school and the Popular Adult Education.
(med Lotta Johansson) Scandinavian Journal of Educational Research, Vol. 59, Nr. 1, 2015, s. 42-57.
Abstract
Taking departure in the concept of democracy, this article aims to show how the Popular Adult Education influenced the content of the established school system. During the 19th century, this movement was formed by its resistance towards the state, putting values related to democracy on the agenda. The Popular Adult Education and the established school are studied through their relation to democracy, based on curricula, visionary and political steering documents. In accordance to the conceptual history’s key concepts collective singular, space of experience and horizon of expectation, democracy is discussed and analyzed. The study shows how the Popular Adult Education and the established school, which had different spaces of experience with references to separate traditions, gradually accommodated through a common horizon of expectation about the importance of democracy. When this coalescence appeared, an administrative shift could be identified and the Popular Adult Education became partly unarmed.
2016
C1:4
Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer.
i Lorentz, Hans och Bergstedt, Bosse (red.), Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur, 2016.
Abstract
Inom utbildning och pedagogik blir interkulturella frågeställningar allt viktigare. Hur förhåller vi oss till mångkulturalitet? Hur hanterar vi skillnader och likheter av olika slag?
I denna helt reviderade andra upplaga av Interkulturella perspektiv presenteras såväl nya teoretiska perspektiv som aktuella forskningsresultat. Författarna beskriver och analyserar hur vi konstruerar likheter och skillnader, hur vi kan utveckla en förmåga att lära av det främmande som finns både hos oss själva och hos den Andre. Interkulturella perspektiv är helt enkelt nödvändiga för att vi i pedagogiska sammanhang ska kunna förstå och förhålla oss till vår egen globaliserade och mångkulturella värld av i dag.
Interkulturella perspektiv är avsedd som kurslitteratur vid lärarutbildningar samt vid andra pedagogiska utbildningar på universitet och högskola. Den är också lämplig som litteratur vid fortbildning av lärare, pedagoger och skolledare samt vänder sig till alla som är intresserade av postmoderna pedagogiska frågor i mångkulturella lärandemiljöer.
ISBN978-91-44-10973-2
C1:5
Språk men inga ord : En oriktad rörelse som breder ut sig åt alla håll.
I: Gränsløs. Tidskrift för studier av Öresundsregionens historia, kultur och samhällsliv., Vol. 7, 12.2016, s. 95-104.
Abstract
Vår tid kännetecknas av en strävan efter utveckling och tillväxt. Vilket har inneburit
att människan satt sig själv i centrum som den aktör som ser till att det skapas rörelse
och förändring. Vad händer om vi istället tänker oss att rörelsen finns där före oss som
människor och är något som vi ständigt samspelar med. I denna artikel kommer vi att
utforska vad som sker när vi upptäcker en sådan oriktad rörelse. Tydligt är att om vi
lyckas beröra och beröras av en icke riktad rörelse möjliggörs andra vägar för att skapa
kunskap. En kunskap som söker sig bortom de gränser som idag sätts av såväl människor
som nationer och kulturer.
2017
C1:6
Posthumanistisk pedagogik, Teori, undervisning och forskningspraktik.
”Inbjudan till posthumanistisk pedagogik”
i Bergstedt, Bosse (red.), Posthumanistisk pedagogik, Teori, undervisning och forskningspraktik. Malmö: Gleerups, 2017′
Abstract
Den posthumanistiska pedagogiken utmanar oss att producera nya verkligheter där människan inte längre sätter sig själv i centrum. Kropp, materia, djur och natur blir aktiva deltagare när kunskap blir till. Det möjliggör att se lärande och kunskap på ett nytt och annorlunda sätt.
I stället för att fokusera på gränser visar den posthumanistiska pedagogiken hur fruktbart det kan vara att följa oriktade och asymmetriska rörelser åt oförutsägbara och okontrollerbara håll. Det handlar inte om någon färdig, felfri eller perfekt praktik, utan om en öppenhet för många olika berättelser och göranden.
Boken ger olika ingångar till posthumanistisk pedagogik, så som filosofi, etik, feminism, poesi, visuell kunskap och dokumentation, men också bokhundar, skolböcker, pennskrin, dataskärmar, monterade djur och ultraljudsbilder. Teori och praktik kopplas samman på ett sätt som gör boken till en inspirerande introduktion till posthumanismens och pedagogikens möjligheter.
ISBN: 9789140695024
2018
C1:7
När interkulturella perspektiv möter religionsdidaktikens utmaningar
med Hans Lorentz i Interkulturell religionsdidaktik. Utmaningar och möjligheter, Olof Franke och Peder Thalén (red) Lund: Studentlitteratur, 2018.
Abstract
Det här kapitlet vill förmedla nödvändigheten av pedagogiskt arbete i dagens skola utifrån interkulturella perspektiv. Medan föreställningen om Sverige som folkhem sedan 1930-talet var ett välkänt begrepp, började regeringen vid olika tillfällen förklara att vi sedan slutet av 1980-talet lever i ett mångkulturellt samhälle. Detta innebar bland annat att den svenska skolan varit tvungen att anpassa sig efter elevernas sammansättning och kunskapsnivå. Nu talades om flerspråkiga och mångkulturella elever. Det var samtidigt som pedagogiska forskare började skriva om en pedagogik som måste vara interkulturell om vi ska kunna utbilda samtliga elever i en skola som vill vara likvärdig för alla. För att som lärare kunna arbeta interkulturellt är det viktigt att förstå sig på kulturmöten och begreppet interkulturalitet. Vidare redogörs också kortfattat för utvecklingen inom den interkulturella pedagogiska forskningen. Avslutningsvis ställs några frågor och funderingar som berör religionens plats i dagens mångkulturella skola.
2021
C1:8
Interkulturella dimensioner
Lorentz, Hans & Bergstedt, Bosse red. (2021) Interkulturella dimensioner.
Pedagogik för mångkulturellt lärande. Lund: Studentlitteratur
ISBN: 9789144140872 Utgivningsår: 2021 Artikelnummer: 43290-01 Upplaga: Första Sidantal: 257
Abstract
Svensk pedagogisk forskning har under ett flertal år utvecklat interkulturella perspektiv, såväl metodiskt som teoretiskt. Den har visat hur viktigt det är att skolorna i dagens mångkulturella samhälle fokuserar på att främja interkulturellt lärande. I denna antologi presenteras aktuell forskning. Bidragen visar att skillnaderna i barns och ungas uppväxtvillkor har ökat i Sverige. De visar också att diskriminering och rasism är återkommande problem och att modersmålsundervisningen är starkt marginaliserad. Samtidigt pekar de på möjligheter som finns för att stärka skolors och föreningars interkulturella arbete, hur lärare kan arbeta med svåra och kontroversiella texter i undervisningen och hur ungdomsföreningar med estetisk bildningspraktik kan bidra till interkulturellt engagemang. I boken diskuteras hur nya teoretiska inriktningar, som normkritiskt perspektiv och posthumanism, kan bidra till att skapa ett eftersträvansvärt pedagogiskt klimat. Att både lärarutbildning och skola ska kunna ges teoretiska redskap för att kunna hantera läroplaners målsättning och förverkliga dessa i pedagogisk praktik tas också upp i boken. Interkulturella dimensioner är avsedd som kurslitteratur vid lärarutbildningar och vid andra pedagogiska utbildningar på universitet och högskola. Boken vänder sig även till lärare, pedagoger och skolledare samt till alla som är intresserade av pedagogiska frågor i dagens mångkulturella lärandemiljöer.
Per Apelmo
Per Apelmo, socionom, diplomerad EXA terapeut, legitimerad psykoterapeut, doktorand vid Institutionen för Socialt Arbete, Göteborgs Universitet. Per Apelmo är socionom, diplomerad EXA-terapeut, leg. psykoterapeut. Med drygt 30 årserfarenhet av arbete med EXA i möte med olika målgrupper arbetar Apelmo idag som konsult med Exa som redskap i både psykoterapeutiska som utbildnings- och konsultativa sammanhang. Styrelsemedlem i SRUK.
Webbsite apelmointermodal.se Mail per@apelmointermodal.se
C2:1
EXA; Expressive Arts – Uttryckande Konst.
Tillämpning i skola och socialtjänst – teoretiska perspektiv och exempel.
Apelmo P (2003/2008 andra reviderad upplaga/2009). EXA; Expressive Arts – Uttryckande Konst. Tillämpning i skola och socialtjänst – teoretiska perspektiv och exempel. Eskilstuna: Utvecklingsarbetet Fristadsbarn, Fas 2 rapport nr 4, Eskilstuna Kommun. Lunds Universitet, Pedagogiska Rapporter, (2009)
Introduktion
Här presenteras EXA utifrån den förståelse som vuxit fram genom det utvecklingsarbete som bedrivits i Eskilstuna kommun. Här ges en teoretisk och filosofisk ramförståelse, ett sätt att se på och därmed närma sig metodiken i arbete med EXA. Här ges också ett flertal exempel på tillämpning, exempel som hämtats från grundskola och socialtjänst.
C2:2
Utvecklingsarbetet Fristadsbarn.
Avslutande rapport 2004.
Utvecklingsarbetet Fristadsbarn. Avslutande rapport 2004. Eskilstuna: Utvecklingsarbetet Fristadsbarn, Fas 2 rapport nr 6, Eskilstuna kommun, Apelmo P, Larsson L, Gudmundsson C (2004).
Introduktion
Här sammanfattas fyra års utvecklingsarbete som riktats till barn i behov av särskilt stöd och stimulans i åldern 7-12 år. Arbetet har bedrivits vid två ordinarie grundskolor samt vi en resursskola i Eskilstuna Kommun. Här ges en beskrivning av arbetets bakgrund och dess organisation och hur arbetet förankrades, via skolorna hos föräldrar och barn. Den vetenskapliga referensgruppen med deltagare från tre nordiska länder och arbetets lokala referensgrupp presenteras såväl som en sammanfattning av den fristående utvärdering som gjordes. Barn och föräldrar intervjuades inför under och efter avslutat arbete. Här återfinns också kommentarer från lärare och föräldrar tillsammans med konkreta exempel på arbetets utformning.
C2:3
Utvecklingsarbetet Fristadsbarn.
Teoretiska reflektioner. Bidrag från vetenskaplig referensgrupp och sakkunniga.
Apelmo P (red) (2004). Utvecklingsarbetet Fristadsbarn. Teoretiska reflektioner. Bidrag från vetenskaplig referensgrupp och sakkunniga. Eskilstuna: Utvecklingsarbetet Fristadsbarn, Fas 2 rapport nr 3, Eskilstuna Kommun,
Introduktion
Utvecklingsarbetet Fristadsbarn presenteras kortfattat. I materialet återfinns kommentarer från några av deltagarna i arbetets vetenskapliga referensgrupp:
Karin Edenhammar kopplar arbetet till FN:s Barnkonvention.
Bosse Bergstedt fokuserar ”det levande ordet” och den pedagogik som tillämpats – och sätter in densamma i ett historiskt sammanhang.
Per Apelmo ger en fullständig processbeskrivning utifrån mötet med ett barn under sammanlagt 52 träffar.
Töres Theorell diskuterar forskningens och kulturens roll i ett samhälleligt perspektiv.
Ilona Antal Lundström problematiserar och sätter in Fristadsbarn i ett perspektiv av estetik – pedagogik – filosofi för att landa i ”Den radikala estetiken och dess pedagogiska konsekvenser”.
Hans-Edvard Roos placerar in arbetet i en diskussion kring ”Estetisk-expressiv handling som kommunikativ rationalitet” utifrån främst Habermas resonemang.
C2:4
Utvärdering Fristadsbarn
Per Apelmo (red)
Introduktion
I detta material återfinns den fullständiga fristående utvärdering som gjordes av Lotta Engström och Cecilia Kallenberg. Vetenskaplig ledare var Ann-Charlott Smedler.
Utvecklingsarbetet Fristadsbarn i Eskilstuna är en del i skolans förändringsarbete för att tillgodose enskilda elevers behov. Arbetet har pågått sedan hösten 2000. Som ett led i uppföljningen av Fristadsbarn har vi träffat de vuxna som på olika sätt har funnits kring de barn som deltagit i grupperna. Vi har tidigare kontinuerligt under åren träffat de aktuella barnen och intervjuat dem kring kamratrelationer och deras syn på sig själva i relation till olika aspekter. Detta material har använts för utvärdering och finns presenterat i Slutrapport Utvecklingsarbetet Fristadsbarn, Eskilstuna kommun, 2002. I rapporten redovisas också barnens svar på de frågor vi ställde om hur de uppfattat och tyckt om att vara med i Fristadsbarn. Vi, Lotta Engström och Cecilia Kallenberg, är båda leg. psykologer med mångårig erfarenhet av arbete med barn och ungdomar.
C2:5
Den ickeverbala kommunikationens betydelse.
Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet.
Apelmo P (2008). Den ickeverbala kommunikationens betydelse. Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet. Umeå Universitet, Uppsats 15 Hsp
Introduktion
”Den ickeverbala kommunikationens betydelse – Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet” är en fallstudie med kvalitativ metod där ”Berättelsen om K” står i centrum. Det empiriska arbetet sätts in i ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv med förankring i framför allt forskning kring lek. Flerårig erfarenhet av arbete med Expressive Arts i utbildnings-, socialpedagogiska- och psykoterapeutiska sammanhang utgör studiens bakgrund.
Arbetet är en analys av det processinriktade arbete som presenteras i sin helhet under C2:3
C2:6
Pegagogisk praxis
– En pedagogik för sociala sammanhang
Per Apelmo 2015
Introduktion
Under åren som gått har lekens roll och betydelse kommit att alltmer stå i fokus för min uppmärksamhet. Därför börjar jag där. Det handlar om leken, lekens roll, hur lek växer fram och om hur en grundläggande ansats som berör lek och barn också har en giltighet för vuxna. Jag vill hävda lekens utomordentliga betydelse för vår förståelse av hur vi ”blir till”, förs in, växer in, mognar in i livet med alla dess olika kontextuella, relationella, emotionella, fysiologiska, psykologiska och kunskapserövrande samt medvetenhetsskapande aspekter.
Lek erbjuder en grundläggande form och struktur för människans utveckling på alla plan. Forskning kring lek ger därför en grund för förståelse av hur mänsklig utveckling kan stimuleras också under tonårstiden, för unga vuxna likväl som för vuxna i mogen ålder såväl som för människor i pensionsåldern. Texten ger ett flertal exempel på tillämpningen av expressiva estetiska uttrycksformer i en rad olika sammanhang. Texten utges här på eget förlag Apelmo Intermodal AB.
Hannes Lundkvist
Hannes Lundkvist är leg. lärare i svenska och svenska som andraspråk och arbetar fr.o.m. hösten 2021 som lärare vid Folkhögskolan Gyllenhuset i Göteborg. Han har tidigare framför allt undervisat svenska som andraspråk för nyanlända gymnasieungdomar och har även flera års erfarenhet av att arbeta med Expressive Arts.
Mail hanneslundkvist@hotmail.com
C3:1
Möjligheter för ett radikalt demokratisk
svenskämne
En dekonstruktion av svenskämnets didaktiska utgångspunkt
Hannes Lundkvist Särtryck ur Litteratur och Språk Nr 11 (2016) Mälardalens Högskola
Abstract
I artikeln ”Möjligheter för ett radikalt demokratiskt svenskämne” problematiseras hur demokratibegreppet förstås och används inom det svenska skolväsendet. Texten utgår från filosofen Jacques Rancières idéer om vad demokrati och jämlikhet är och undersöker hur skolans demokratiska uppdrag samt gymnasieämnet svenska kan förstås utifrån detta perspektiv.